DEBATT. Din kropp, ditt val. Det är en grundläggande princip i synen på varje människas kroppsliga integritet och det med rätta. Men när det kommer till det oundvikliga i livet, nämligen dess slut, har du inte längre rätt att besluta över ditt liv i Sverige. Det är dags att utreda hur aktiv dödshjälp kan införas i Sverige.

Sverige har ett system som tvingar människor att betala dyra pengar för att få vård utomlands, alternativt vara kvar i sitt lidande här hemma. Inte sällan uppmärksammas personer som sviks av det svenska systemet. Det är hjärtskärande situationer där sjukvårdspersonal, anhöriga och de sjuka hamnar i kläm i ett förlegat system. För många handlar det däremot bara om vetskapen om att möjligheten finns, vilket gör vardagen lite lättare och tryggare. Nu senast fallet med Martin Larsson som Expressen först uppmärksammade.

Svensk lagstiftning bygger i grunden på en rädsla för döden och att man ska vårda för att hålla människor vid liv och borta från lidande oavsett kostnad. Men det största lidandet är inte alltid döden. Även om döden ofta är skrämmande, kan den också ses som en befrielse. Där den största rädslan är att tvingas leva kvar i det lidande man vet att man kommer befinna sig i.

Aktiv dödshjälp är inte ett enkelt svar. Det finns självklart risker för maktmissbruk och oegentligheter. Därför är det viktigt att utreda hur det kan införas i Sverige på ett tryggt sätt, där patientens vilja sätts i fokus. Det finns flera olika former av dödshjälp runt om i världen och vilken som skulle råda i Sverige kan främst fastställas av experter på området inom en utredning.

Men att helt avfärda tanken på aktiv dödshjälp är att blunda för det lidande som skapas av dagens system. I Sverige är det i dag lagligt att avstå behandling, så kallad passiv dödshjälp. Vi har alltså ett redan inbyggt system där patienten har möjlighet att avsluta en behandling som kommer innebära att man kommer möta döden, men under en längre tid där osäkerheten ofta är stor. Det psykiska och fysiska lidandet hade kunnat botas om varje människa hade rätt att bestämma hur man vill avsluta sitt liv.

Emelie Rossheim, Förbundsordförande CUF

Antoni Wegemo, social- och HBTQIA+-politisk talesperson CUF

Läs artikeln i sin helhet på svd.se (2026-03-16)